Judarna ansåg att Messias skulle vara en god härskare som var utsänd av Gud för att skapa fred och ge lycka åt det judiska folket. Men Messias skulle inte vara gudomlig, utan en människa som alla andra. Messias skulle med Guds hjälp befria Palestina från det romerska förtrycket.
Vid den här tiden vandrade Jesus omkring och predikade om Gudsriket. Ett av hans viktigaste budskap var att även fattiga och förtryckta fick tillhöra detta rike.
Vissa judar trodde att han var den Messias som alla väntade på. Men de flesta blev besvikna på Jesus när han inte ville göra uppror mot romarna.
Bild:
Jesus är kristendomens centralgestalt. För en troende är Jesus Guds utsände son och människornas frälsare.
När Jesus var drygt 30 år greps han av romerska soldater och dömdes som upprorsman till döden och blev korsfäst (korsfästelse var vid den här tiden en vanlig avrättningsmetod inom romarriket).
De flesta judarna glömde snart bort Jesus, men en del av hans anhängare fortsatte att tro att han var Guds utsände Messias. De var övertygade om att Jesus hade uppstått från döden och tagits upp till Gud i himlen. Snart skulle han komma tillbaka till jorden och bli hela världens frälsare.
Anhängarna i den första församlingen var judar (som Jesus själv). De ansåg inte att de hade skapat en ny religion. De levde som judar och följde judendomens lagar och regler. Men de hade också tagit till sig alla budskap som Jesus hade predikat.
Redan under det första århundradet levde stora grupper av judar runt om i romarriket. Till dem reste Jesus efterföljare - exempelvis Petrus och Paulus - för att berätta om Jesus liv och lära. På vissa ställen lyckades de övertyga människor om att Jesus var den riktige Messias - och så småningom hade flera kristna församlingar bildats.
Med tiden började de som ansåg att Jesus var Messias att benämna honom som Jesus Messias. Men det översattes snart till grekiska som vid den här tiden var "de lärdas språk" i medelhavsområdet (liksom latinet var imedeltidens Europa tusen år senare). Ordet "Messias" betyder "den utvalde" på svenska, men på grekiska benämns det "Christós". Snart började man därför säga Jesus Christós - Jesus Kristus - istället. I samband med det dröjde det inte länge förrän församlingsmedlemmarna kallades för kristna.
Kristendomen växer och sprids
Till en början förföljdes de kristna i det romerska imperiet (se bild nedan). Men kristendomens budskap om ett bättre liv efter döden lockade många fattiga och förtryckta att ansluta sig till den nya religionen.
Bild:
Kristna martyrer förbereder sig att dö inför publiken på Colosseum. Redan under antiken uttryckte flera romerska författare sin avsky för aktiviteterna på arenan. När sedan kristendomen blev statsreligion i Rom förbjöds alla "hedniska" skådespel på teatrar och amfiteatrar. Målning av Jean-Leon Gérôme (1824-1924).
Viktiga begrepp
Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).
Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd kommande härskare som ska medföra en lyckotid för det judiska folket. Jesus anhängare - som var judar - ansåg att han var Messias.
Kyrka: Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). Kristendomens tre stora inriktningar är t.ex. de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.
I början av 300-talet hade omkring 15 procent invånarna i romarriket blivit kristna. Men den stora spridningen skedde först på 390-talet då kristendomen gjordes till statsreligion i hela romarriket. Nu behövde de kristna inte längre samlas i hemlighet och man kunde börja bygga kyrkor.
Med tiden blev biskopen i Rom kyrkans ledare. Han kom senare att kallas för påve.
Kyrkan splittras
År 395 delades romarriket i detVästromerska och det Östromerska riket. Den östliga delen bildade så småningom en särskild kyrka som kallas den ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan (den allmänna kyrkan). En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna.
Senare på 1500-talet inträffade nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bröt sig loss, eller stängdes ute, från den katolska kyrkan.
Bild:
Det är främst organisationen, gudstjänstformen, rituella detaljer, utsmyckningar, regler etc som skiljer sig. Själva läran och tron på Jesus är i stort sett densamma inom alla de kristna riktningarna.
Kristendomens tre huvudriktningar
Som vi sett fanns ursprungligen baraen kyrka, den katolska kyrkan, men sedan dess har ytterligare två huvudriktningar tillkommit inom kristendomen - de ortodoxa kyrkornaoch de protestantiska kyrkorna.
De ortodoxa kyrkorna:
Ortodoxa kyrkan har ingen gemensam ledare eller organisation. Därför har varje ortodoxt land sin egen kyrka. Tillsammans har de ortodoxa kyrkorna mellan 150 och 200 miljoner anhängare.
De största ortodoxa kyrkorna finns i östra Europa, exempelvis Grekland. Den största kyrkan är den rysk-ortodoxa.
Varje kyrka är självständig, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) är den främste av de olika kyrkornas ledare.
I Sverige finns det cirka 100 000 medlemmar i den ortodoxa kyrkan.
Den katolska kyrkan:
Det finns omkring 1,2 miljarder katoliker runt om i världen. Det innebär att katolicismen är världens största kyrka.
Mer än hälften av alla katoliker lever i Latinamerika. Mindre än en tredjedel finns i Europa. I Sverige finns det cirka 200 000 katoliker.
Ordet katolsk betyder allomfattande eller allmän. Det innebär att kyrkan står öppen för alla människor. I andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan, eftersom den styrs från Vatikanstaten i Rom.
Påven är biskop av Rom och samtidigt kyrkans överhuvud. Enligt katolsk uppfattning går påvens ämbete tillbaka till aposteln Petrus, som Jesus utsåg till de första kristnas ledare.
Inom katolicismen betraktas påven som Jesu ställföreträdare på jorden.
De protestantiska kyrkorna:
I början av 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot allt som han tyckte var fel inom den katolska kyrkan. Luther ansåg att man borde lyda Bibeln istället för att rätta sig efter allt som påven sade. Påven blev rasande på Luther och försökte utestänga honom från kyrkan (bannlysa honom). Men det lyckades inte. Många slutade istället att lyda påven och på det sättet bildades en ny kyrka, den evangelisk-lutherska. Luthers anhängare kallades också för protestanter. Luthers kyrka finns nu bland annat i Tyskland och i Norden.
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر